Tidslinjen och Riemannhypotesen

Tidslinjen och Riemannhypotesen

Livslängden hos ett djur och människan avgörs av tre samverkande faktorer:

1. Artens individstorlek
2. antalet avkommor som överlever in i vuxen ålder
3. överlevnadsfördelar i befintlig miljö och med befintlig konkurrens

Vad har det här att göra med tidslinjen och Riemannhypotesen? Jo, jag tror att vår egen personliga levnadstidslinje har att göra med en energikonserveringslag i slutna system som jorden (Tellus). Om det inte hade varit för tyngdkraften från jorden så hade måhända vår egen tidslinje varit ”konsekvent” och vi hade levat för evigt? (Men då hade inte evolutionen behövts eller kunnat finnas.) Med ”konsekvent” menar jag att tiden hade gått lika snabbt för allt och alla varelser överallt. Livsformers uppkomst med liv, avkomma och död är enligt min teori endast möjligt i energikonserverande slutna system som jorden, och evolution är en nödvändighet för liv, eller en naturlag. Jag kan tänka mig att varelser på andra planeter i andra solsystem lever kortare alt längre generellt överlag, beroende på hur tung deras planet är.

De säger att tid hoppar. Kanske hoppar inte tid med jämna intervaller? Kanske hoppar tid enligt Riemannshypotesens raka ”primtalslinje”? Kanske är den vanliga talserien (1,2,3,4,5,6…) i själva verket beskrivningen av en tidslinje där primtalen utgör nuet för stunden i hoppande tidsintervaller?

Kanske bestod ett av de två ”Branen” som universum sägs härstamma ifrån av de matematiska lagarna, en rät tidslinje som talserien? Kanske bestod det andra Branet av ren lägesenergi? Och sedan fördes de samman och vi fick Big Bang. Men varför får vi då inte nya Big Bangs varje gång ett svart hål bildas? Eller får vi det? Det kan jag inte svara på.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 31 oktober 2012

Etiketter: Bran Big Bang, Livslängden hos ett djur och människan, Primtal Rihemannhypotesen tidslinjen talserien